Ibland sker saker bortom ens kontroll, saker man inte kan kontrollera eller ens förutsäga. När jag sa upp mig från min förra arbetsgivare för att starta ett nytt företag tillsammans med två vänner och kolleger kunde jag till exempel inte förutse att jag bara arton månader senare skulle befinna mig där jag nu är.
I mars 2007 bildade jag ett nytt bolag för att åter försöka förverkliga en dröm jag haft. Drömmen om att få vara sin egen, att få skapa något nytt, att få vara den som bestämmer riktning och metod, hur man genomför saker. Under tiden som gått sedan dess har jag dessutom hunnit bli pappa igen, med allt det innebär, och dessutom vara pappaledig en kort tid. Allt för kort om man jämför med första gången det begav sig. Den gången kunde jag njuta av att vara hemma ett helt år med Leo. Denna andra gång blev det tre-fyra månader, eftersom jag hade ett nystartat företag att ta hand om - ytterligare en “baby” som behövde uppmärksamhet.
På grund av omständigheter utom min kontroll befinner jag mig nu utanför det nya bolaget - bolaget jag var med och startade. Alla separationer för väl något mått av ångest och smärta med sig, men denna gång var jag både helt oförberedd och dåligt rustad för att klara mig på egen hand. Inte nog med att räkningar måste betalas, hyror ska in och barn ska mättas - dessutom har vi en blixtsnabb finanskris att ta hänsyn till - åtminstone kändes det så när jag plötsligt skulle leta nytt jobb.
Tack vare några av de personer i min krets som jag fortfarande kan kalla vänner har jag fått nytt jobb. Den omedelbara ångesten över att bli utslängd i kylan kan dämpas något och får på sikt kanske ersättas av en tids funderande kring vad jag ska göra i resten av mitt unga liv. Kalla det sen 30-årskris, tidig 40-årskris eller vad du vill, på något sätt måste jag ta lärdom av det som händer och försöka hitta ett nytt sätt att vara, eller åtminstone ett nytt sätt att se på jobb och karriär.
En konsekvens av detta är att jag tänker försöka blogga oftare. Dock mindre och mindre om privatlivet och istället mer och mer om sånt som berör mig på andra vis. Jag känner att jag bryr mig mer och mer om sånt som händer runt oss - i samhället, särskilt det digitala. Jag hyser starka känslor kring Internet, sociala medier och nätverk. Jag har åsikter och förhoppningsvis även insikter som måste få komma ut nånstans. Den här bloggen får bli det mediet.
Jag funderar även på om det är relevant att engagera mig politiskt. Det får tiden utvisa, för tillfället har jag inget parti som ligger närmast hjärtat, och det känns mycket svårt att kompromissa med åsikter för att passa in i ett partiprogram.
Nu är det vinter, mörkt och kallt, och det ligger nära till hands att krypa in i mörkret och stänga ner allt tills ljuset återvänder. Jag tänker försöka göra tvärtom, och istället använda den kalla årstiden till att skriva mer.
På återseende,
/M;
Aktuellt, Måns, Politik | Måns 8 december, 2008 | 
Kommentarer (5) 
